påsklunch & en fjärdedel

Både jag och Stora Kärleken har jobbat sedan i onsdags, så det har inte direkt varit något påskfirande här i huset. Lite har det förstås firats på jobbet där chefen lämnat ett rejält påskägg till alla oss som jobbade i helgen. Det fanns alltså flera kilo godis och en del chips att frossa i för dem som önskade det. Själv gjorde jag ett medvetet val (känns som att jag kommer tjata slut på de orden) och lät bli både godis och chips. Det var faktiskt inte ens svårt. Jag har inte varit speciellt sugen. 

Idag var det dock dags för mig att få fira lite påsk, för jag var bjuden på påsklunch hos min faster. Stora Kärleken jobbade hela natten (till skillnad från mig som bara jobbade halva) så han fick ligga kvar hemma och sova. Därför blev det en lunch med enbart “urfamiljen” – det vill säga min mor och far samt mina bröder. Det var, som alltid hos min faster, gott och trevligt. Jösses vad jag tycker om den människan! Hon är verkligen en förebild för mig. Hon är stark, bestämd, envis och alldeles alldeles underbar. 

Till förrätt serverades lite olika variationer av ägg, räkor och lax. Huvudrätten var pulled pork och till efterrätt bjöd hon på dessertpizza. Desserten var en nyhet för mig och bestod av filodeg täckt med vit choklad, bär och mörk choklad. Om jag åt allt? Ja! Om jag njöt av allt? Ja! Om jag gjorde ett medvetet och sedan tidigare bestämt val gällande desserten? Ja. Redan när jag drog igång de här hundra dagarna då bestämde jag mig för att jag skulle göra undantag och faktiskt äta fikabröd om jag var i situationer där det skulle kännas obekvämt att avstå. Jag tror att jag får återkomma i ett helt eget inlägg med mitt resonemang kring när undantagen är okej/aktuella. 

De hundra dagarna ja. Strax över en fjärdedel har passerat, och jag är faktiskt himlarns nöjd med hur det känns. Sötsuget är i princip obefintligt och kroppen känns pigg och fräsch. Jag bara fortsätter köra på i samma anda helt enkelt. 

  
följde Stora Kärleken till jobbet idag. på så sätt fick jag till femtio minuters kvällspromenad. 

kompishäng & lekträning

Vi firar in påskveckan med två dagars ledighet här i huset. Lillgumman har påsklov och både jag och Stora Kärleken har fridagar. Idag firade vi ledigheten genom att åka hem till en fin kollega och vän. Där bjöds vi på mellis, lek och sötchock i form av hans fyra gudomligt vackra döttrar. Lillgumman, som är precis i mitten åldersmässigt, hade kul ihop med de andra tjejerna. 

När vi kom hem gick Stora Kärleken och Lillgumman ut för att börja fälla lite träd och förbereda inför nästa vecka när vi får hjälp att röja bort björkarna och en del risiga tallar på tomten. 

Medan de var ute passade jag på att träna. Jag körde ett lek-, rörlighets- och aktiveringspass. Ett ostrukturerat och spontant pass där jag blandade rörlighetsövningar med pinne, aktiveringsövningar med gummiband och roliga övningar med kettlebell och enbart kroppen. 

Bland de roliga övningarna petade jag in övning av huvudstående samt några försök att göra handstand push-ups. Från bottenläge gick det inte, men med två kuddar under huvudet så klarade jag faktiskt några hspu. Ny rolig grej att träna på! Känns som att jag kommer klara av en riktig hspu inom en inte alltför avlägsen framtid – om jag fokuserar på att träna det vill säga..

Har snöat in lite på det här med att promenera på sistone. Framförallt de dagar då jag inte kör mina “riktiga” gympass. Promenaderna vill jag försöka fortsätta få till – de ger så mycket på flera sätt. Rörelse, frisk luft och egentid – alternativt tid för samtal med Stora Kärleken ifall vi går tillsammans. Så vi säger keep it up när det gäller promenaderna. 

Nämnde tidigare i något inlägg att jag ska försöka ha någon liten fokusgrej att “lägga till” eller ändra varje vecka (eller åtminstone lite då och då). Senast gällde det att dricka mer vatten. Där finns det fortfarande en hel del att jobba på – fast det går framåt. Denna veckan lägger jag också till mer lek med kroppen. Att stå på händer, stå på huvudet, stå i brygga och testa olika  rörlighetssekvenser – helt enkelt att lägga in fler övningar liknande det idag. Det behöver ju inte vara så avancerat. Det kan räcka gott med att stå lite på händer efter träningspasset, stå på huvudet medan grönsakerna kokar eller sitta på huk medan jag tittar på tv. 

sjutton av hundra & vardagsmotion

Idag fick jag göra en grön stjärna på dag sjutton av hundra. Fortfarande inga som helst problem att välja bort godis/glass/fika. Tycker att det börjar kännas så smått i kroppen också. Kroppen känns liksom en smula fastare. 

Förbättringspotential finns alltid, och jag har ju tänkt mig att satsa lite mer långsiktigt och hållbart nu. Därför tänker jag att jag ska öka/tillföra/förbättra något litet ungefär en gång i veckan (kan bli oftare, men kan också bli mer sällan) under dessa hundra dagar av medvetna val. 
Nr ett var ju att välja bort godis, glass och fikabröd. Än så länge inga problem alltså. 

Nummer två blev att fokusera extra på vardagsmotionen. Främst då i form av promenader. Jag har varit ute och promenerat både ensam och tillsammans med Stora Kärleken. Dessutom har jag vid  flera tillfällen gått till eller ifrån jobbet. Det tar ungefär 25 minuter – istället för tio om jag cyklar. Det blir alltså inte så mycket tid som “försvinner”, men jag får ändå ganska mycket mer tid ute i friska luften. Heja mig och heja vardagsmotion!

Nummer tre kommer bli det här med att dricka vatten. Det är jag urusel på (utom när jag tränar då jag lätt häller i mig en halvliter) så jag börjar med att återta vanan att alltid ha med mig en vattenflaska i bilen på jobbet. 

Nu är det hög tid att sova. Veckans fjärde och sista dagpass väntar imorgon. 

aktiveringsövningar & helg

Idag var det vilodag. Jobbade en sån dum tid att träningen helt enkelt inte hanns med. Eller.. Träningen prioriterades bort för att jag skulle hinna träffa Lillgumman åtminstone en liten stund. 

Kvällens lilla aktivitet blev rullande på min älskade foamroller plus lite aktiveringsövningar för skulderpartiet med hjälp av ett av mina nyligen införskaffade gummiband. Ingen superspännande “träning” precis – men väldigt väldigt välbehövlig. 2016 är ju året när jag ska vara snäll mot kroppen. 

en ska vara snäll mot kroppen & vab

Alltså, det här med att följa en röd tråd i bloggen och skriva flera inlägg som liksom spinner vidare på saker som skrivits tidigare. Det är inte min bästa gren. Jag liksom glömmer bort vad jag skrivit tidigare och vad det är som jag bara tänkt att jag ska skriva. Anyway..
Jag vet att jag har varit inne på det här med  att 2016 ska vara året då jag är extra snäll mot kroppen. Ett beslut gällande det: varje dag så ska jag göra minst en sak som jag vet att min kropp mår bra av. Det kan vara allt ifrån att träna, ligga på spikmattan, rulla på foamrollern eller köra aktiveringsövningar för skulderbladspartiet till att unna mig massage eller besök hos naprapaten om det behövs. Jag ska helt enkelt ge min kropp lite mera kärlek så att den å kan hänga med och hjälpa mig att bli starkare och friskare. 
Himlarns bra plan va?
Fick förresten hem en förkyld Lillgumma idag. Hon var hemma från skolan i fredags med feber. I fredags kväll försökte hennes pappa att lura i hennes mormor att hon var i princip frisk. Mormor skulle nämligen vara barnvakt igår kväll, men pga att hon var barnvakt åt Lilleman också så kunde hon inte ta Lillgumman om hon var sjuk. Med tanke på att hon idag varit hängig, hostig, snorig och dessutom med antydan till feber så har jag svårt att tro att hon var “i princip frisk” igår. Märks det möjligen att jag är irriterad över det jag uppfattar som tämligen själviskt beteende av hennes pappa? Well. Nu har jag ventilerat det, så nu ska jag släppa det. 
Imorgon får Lillgumman stanna hemma från skolan. Så får vi se hur det blir framöver i veckan. 

yoga & FokusFebruari

Det här med att vara helt ensam hemma är jag tack och lov klar med från och med imorgon. Efter morgondagens arbetspass får jag nämligen äntligen åka och hämta Lillgumman på fritids. Det ska bli så himlarns himlarns gott att få krama och pussa på henne. Imorgon är för övrigt den enda dagen i kommande vecka som jag jobbar. Tisdag och onsdag tog jag semester för att få ihop det med Lillgumman nu när Stora Kärleken är borta. Resten av veckan var jag planerad ledig eftersom Stora Kärleken kommer hem på torsdag eller fredag. 
Saker jag gjort idag som jag förmodligen inte gjort (eller åtminstone inte lika mycket/högt) ifall jag inte varit ensam hemma:

• fuldansat samtidigt som jag diskade. Och lagade mat. Och packade upp veckohandlingens kassar. Och… Ja, ni förstår 
• sjungit väldigt högt (och förmodligen även en aning falskt) till gamla klassiker på Spotifylistan som gått varm idag : Songs to sing in the shower
• nybörjaryogat framför Youtube
• bajsat med öppen dörr (förlåt, men det är faktiskt sant)
• gått runt iklädd en av Stora Kärlekens t-shirts

Funderat har jag gjort idag också. Fast det brukar jag ju i och för sig göra en hel del även om jag inte är ensam hemma. Just idag har jag funderat bland annat på hur vi ska inreda övervåningen, bebisar, om min ömma häl klarar av att åka skridskor med Lillgumman någon gång i veckan, om jag ska köra FokusFebruari även i år, hur jag ska sätta upp de små anslagstavlorna (läs: grytunderläggen i kork) på Lillgummans rum, när jag behöver gå upp imorgon, hur årets FolusFebruari ska utformas, yada yada yada…
Några av funderingarna finns det anledning att återkomma till. Framförallt det här med FokusFebruari. Ska bara fundera lite till på det här med upplägget. 

vinterlandskap & att vara snäll

Alltså. Vilket vansinnigt vackert vinterlandskap som bjuds utanför dörren nu. Vitt, vitt och åter vitt. Sådär riktigt gnistrande, krispigt vitt. Älsk på det! Bu på att jag lyckats ta exakt noll foton på det vackra. 
Jag skrev ju igår om att jag ska vara snäll mot kroppen i år. Har idag kommit till en ännu bättre insikt. Varför bara vara snäll mot kroppen? Det är mycket bättre att vara snäll mot hela mig – både insida och utsida. Kroppen och känslorna. Hjärnan och själen. Känner att det här behöver utvecklas mer framöver, men idag nöjer jag mig med att rabbla saker som jag vill (läs:ska) göra mer av i år än jag gjort tidigare. 
Kramas. Läsa böcker. Skratta. Mental träning. Laga nya maträtter. Måla i målarbok. Pyssla i trädgården. Läsa i Bibeln. Pussas. Avslappning. Titta på tv – för att det är program jag vill se (inte bara för att ha burken på). Baka tårtor. Skriva – i en riktig skrivbok och i blogg. Snickra. Titta på film. 

Visst låter det som en bra plan för året?

namnsdag & nytt-års-löfte

Idag står det Hanna i almanackan. Alltså är det min namnsdag idag. Igår påminde jag Stora Kärleken om det – på skoj (eller åtminstone mest på skoj). Det är nämligen så att jag är uppvuxen med att namnsdagar är något som firas med ett litet paket från mor. Stora Kärleken är icke uppvuxen med någon tradition av att uppmärksamma sådana dagar. 
Därför blev jag förstås omåttligt glad när jag hittade ett paket i min väska när jag skulle åka till jobbet imorse. I paketet fanns en bok: Mördar-Anders och hans vänner (samt en och annan ovän) av Jonas Jonasson. Förhoppningsvis en fullträff eftersom jag älskade både Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och Analfabeten som kunde räkna. Är mycket pepp på att börja läsa, och det tänker jag göra omedelbums när jag skrivit klart detta. 
Måste bara ta upp det här med nyårslöften (eller nytt-års-löften som det väl blir om en kommer på några dagar efter nyår vad en ska lova) lite snabbt. Jag lovade ingenting på nyårsafton. Det brukar jag inte göra heller. Däremot brukar jag sätta upp mål/planer för året. Idag kom årets stora, övergripande mål till mig. 
I år – 2016 – ska jag vara snällare mot min kropp. Snällare i ord, tanke och gärning. 
  
jag började redan ikväll med en stunds ordentligt skumrullande framför brasan. 

Vad ska jag göra då? Tänka, skriva och säga snälla saker om kroppen. Skumrulla. Träna. Rehaba. MammaMage-träna. Ligga på spikmattan. Unna mig massage. Prehaba. Vara utomhus. Äta grönt. Rörlighetsträna. Und so weiter. Hur enkelt som helst egentligen..