datorjobb & trampande

Idag spenderade jag hela min arbetsdag framför datorn. Det är inte så vanligt (tack och lov), och det märks. Huvudet känns snurrigt och kroppen rastlös. Det här med att vara stilla är inte min grej. Det blev väldigt tydligt idag – även om jag höjde skrivbordet och stod upp hela dagen. 

Med jämna mellanrum får jag höra från människor jag träffar att de “beundrar” mig för att jag valt det jobb jag har – och de syftar förmodligen oftast på risken att hamna i farliga situationer, skiftarbetet och så vidare. Själv vill jag framhålla att jag beundrar människor som klarar av att ha ett kontorsjobb. De som sitter stilla hela dagarna framför datorn, alltid jobbar dagtid, alltid gör (i princip) samma saker och aldrig har lediga dagar mitt i veckan. Det vet jag faktiskt inte om jag skulle klara av..

Mitt slit framför datorn idag resulterade i att jag äntligen(!) är färdig med att uppdatera utbildningsmaterialet för utbildningar som jag ibland håller i på jobbet. Imorgon ska jag skicka ut det till de andra instruktörerna så får vi se om det får godkänt. 

Mycket välförtjänt (åtminstone om en frågar mig) så lyckades jag ta ut fystimman idag. Eftersom jag körde styrkepass igår så var det kondition som gällde idag. Orken var verkligen inte på topp, men jag satte mig på cykeln och trampade igenom benen en stund i medelmåttigt tempo. 

Morgondagen får bli vilodag. 

jobbflyt & Lillgumman

Som tidigare varit på tapeten här så har jag upplevt lite “stiltje” på jobbet en period nu. Idag kom dock en sån där braig dag där förmiddagen bjöd på flyt med två bra grejer uträttade – och därmed hela eftermiddagen fylld med skrivande och micklande med förmiddagens jobb. 
Positivt med flyt på jobbet! Blev dock påmind om att jag behöver jobba med mitt tålamod och min acceptans gällande en del av mina kollegor. Ingenting blir bättre av att jag går runt och är arg/irriterad på kollegor som gör eller säger saker som jag inte tycker om. Bättre då att komma med konstruktiv feedback när tillfälle ges – och att helt enkelt försöka skita i det resten av tiden. 
Det mest positiva idag är ändå att jag efter jobbet fick hämta hem Lillgumman. Tänk att en sån liten människa (som för övrigt börjar bli rätt så stor) kan ge så mycket kärlek, glädje och lycka bara genom att finnas till och vara sig själv. Tänk att det går att älska någon så mycket. Tänk att just jag fick en sådan underbart ljuvlig dotter. Tänk – ibland blir jag nästan avundsjuk på mig själv..

nattjobb & tristess

Som bekant för den som läst ett eller ett par tidigare inlägg så är undertecknad ingen morgonmänniska – snarare tvärtom. Därför gillar jag att jobba nattpass. En annan fördel med nattpass (förutom att det alltså innebär arbete på natten istället för dagen) är att de gånger när det händer något lite “större” så får en verkligen vara med och jobba på. 
Inatt har det hitills inte hänt något “större” – och inte något värst mycket “mindre” heller för den delen. Då blir natten ganska lång..
  
såhär har jag suttit delar av natten. andra delar har jag på olika sätt rullat runt på bollen i syfte att lindra tristessen. 

sömn & julbord

Jag tänkte igår på dagen att jag skulle se till att komma i säng tidigt igår kväll. Sedan hände liksom livet. Lillgummans kläder skulle packas. Paket till julklappsbytet skulle slås in. Bröd skulle bakas. Kläder, smink och smycken skulle packas. Blommor skulle vattnas. Ja ni vet hur det är en del dagar. Därför blev det (som vanligt) senare än planerat innan jag kröp ner i sängen. 
  
paketet till julklappsbytet blev det första testet av årets pakettema. är mycket nöjd med kombon av brunt papper, röd tape och stämplarna. 
Idag är jag tacksam för att kvällen kommer bjuda på julbord tillsammans med mina fina kollegor. Det känns oerhört lyxigt att vi får den här kvällen med god mat och trevligt umgänge. Vi var ju trots allt på Loka förra veckan..

stillasittande & brödbak

Dagens arbetsdag blev faktiskt exakt så som jag trodde igår kväll. Jag satt fast vid datorn hela passet och fick inte komma ut och lufta mig en enda sekund. Tyckte att jag kämpade på riktigt bra, men det finns fortfarande en del punkter kvar på att-göra-listan. 
Den här stillasittande dagen gjorde att jag återigen blev påmind om hur glad jag är att mitt jobb (de allra flesta dagar) bjuder på rörelse, omväxling och ibland en del pulsökningar. Så idag är jag tacksam över att jag inte har ett jobb som innebär att jag alltid sitter stilla bakom en datorskärm. Eller heter det framför en datorskärm? Vid en datorskärm helt enkelt..
Efter hämtning av Lillgumman och middagsbestyr så gjorde jag något så ovanligt som att baka bröd. Imorgon har vi arbetsplatsträff och det är min tur att fixa frukosten. Vi brukade köpa färdiga mackor som kördes ut till jobbet, men kvalitén där har fullständigt rasat på sistone. Därför ville jag bjuda mina kollegor på lite hembakt bröd istället. Plus att jag ju då också fick chansen att testa brödbakning. Jag tycker mig ha hyfsad kläm på sötebröd och kakor, men matbröd är jag inte alls något värst på. 
  
topping med pumpakärnor och krossade linfrön. lysande tänkte jag – innan nästan alla pumpakärnorna rasade av…


Tre limpor fick det bli. Grundreceptet är ett lantbröd där jag lattjat lite med att byta ut delar av vetemjölet mot rågmjöl och dinkelmjöl.  Hoppas att de uppskattas av kollegorna imorgon. 

justerbara skridskor & det blir aldrig som en tänkt

Som den icke så förutseende modern jag ibland (läs alltför ofta) är så drabbades jag av lättare panik när jag igår kväll läste att Lillgumman skulle ha med sig skridskor till fritids imorgon. Jag insåg att set inte ens var någon idé att leta fram skrillorna från förra året eftersom hennes fötter växt lavinartat på sistone. 
Därför: köpa-skridskor-på-Stadium-outlet-på-väg-hem-från-fritids-projekt idag. Hittade en trött(!) tjej på fritids och sände en tanke av tacksamhet (notera gärna den tjusiga invävningen av tacksamhetskalendern) till mig själv som lyckats komma ihåg att ta med en banan som Lillgumman kunde få äta i bilen. 
Väl inne i affären hittade vi nästan genast ett par supersmarta justerbara skridskor i storlek 34-37 som passade finfint på barnets fötter. Otäckt nog så kommer de även att passa på min fötter, så tiden då jag och Lillgumman kan dela skor närmar sig med stormsteg. 
Det snabba skridskoköpet föranledde mer tacksamhet eftersom jag var fullkomligt slut efter en dålig natts sömn och en intensiv dag på jobbet. 
Jag hade en tanke om vad jag skulle ägna min arbetsdag åt idag, och såg fram emot att kunna bocka av grejer på att-göra-listan som växt sig lång, men som vanligt i mitt jobb så blev planerna ändrade – och sen ändrade igen. Därför kunde jag under arbetspassets gång bocka av exakt noll av de sakerna jag hade tänkt få bort från listan. Däremot har listan växt och blivit nästan dubbelt så lång. Alltså väntar en mycket administrativ dag på jobbet imorgon – ifall inget oförutsett inträffar vill säga..

Loka & tacksamhetsdubbel

Igår morse klev jag och alla kollegor på en buss med slutdestination Loka brunn. Det som väntade oss var två verksamhetsdagar – eller vad de nu till sist bestämde sig för att kalla dem. Jag vet i alla fall vad dagarna innehållit: många timmars stillasittande och lyssnande samt vansinnigt mycket god mat och fika. 
Någonstans där i sockerdimmorna så glömde jag bort gårdagens “tacksamhets-lucka”. Därför får det bli en dubbel idag..
För det första så är jag mycket tacksam över gårdagskvällen. Den bjöd på besök i Lokas spa där ett par timmar spenderades i varma pooler. Sedan en fin trerättersmeny med gott vin och skratt och prat tillsammans med fina kollegor. En himlarns fin grej att få tillbringa lite ledig tid med kollegorna, se dem i vanliga kläder och hinner prata lite mer än bara jobbrelaterade saker. 
För det andra så är jag också tacksam över att jag och Stora Kärleken har ett fint hus som det känns härligt att komma hem till. Det har liksom fallit på plats på riktigt det där “borta bra men hemma bäst”. 

utvecklingssamtal & att tro på sig själv

Idag hade jag utvecklingssamtal på jobbet. Jag vet att det finns dem som gruvar sig inför sånt, men jag tycker att det är ganska intressant och bra. Det blir liksom ett bra tillfälle att checka av om en är på rätt spår, hur jobbsituationen ser ut, hur en ska jobba framöver och så. Min positiva känsla inför utvecklingssamtalen beror förstås också till stor del på att jag har och har haft väldigt bra chefer. 

Vi pratade mycket om hur jag tycker att min jobbsituation är just nu och hur mina visioner/planer är framöver. Jag trivs bra på min nuvarande tjänst och planerar att bli kvar där ett bra tag framöver. Det jag framförallt önskar jobba på framöver är att hitta “mitt” sätt att jobba, för det har jag inte riktigt gjort än. På pappret har jag förvisso haft min tjänst i över ett år, men det är i praktiken inte många månader (eller egentligen veckor) som jag varit där. Sex månader har jag varit placerad på en annan avdelning för att kompetensutveckla. Fyra veckor har jag jobbat på en tredje avdelning.  Jag har varit på rätt mycket utbildning – och under våren var det dessutomen hel del mindre “sidouppdrag” som tog tid. 

Förutom det så pratade vi en hel del om vad jag vill/behöver utveckla. Som vanligt så återkom jag till att jag behöver lita mer på mig själv och “kliva fram” mer. Det är ju tyvärr inget som är unikt för jobbet utan mer ett återkommande tema. Jag tror att det bottnar i att jag är så förbenat bra på att ställa (för) höga krav på mig själv. Därför låser jag mig alltför ofta vid att min idé/tanke/plan inte är perfekt. Jag måste helt enkelt inse att mycket av det jag tänker faktiskt är bra – och även om det inte är perfekt så är det i alla fall tillräckligt bra. Det är lättare sagt än gjort, men jag ska i alla fall jobba på det och försöka ge mig själv en spark i arslet för att kliva fram. 

ny bil & utbildning

Idag var både jag och Stora Kärleken lediga, så han var iväg och hämtade hem vår nya (begagnade såklart) bil. Å ena sidan lite kul med nytillskott men problemet med den här är att den är så himla ful.

Jag är fullt medveten om att utseendet är långt ifrån viktigast när en köper bil. Jag är också fullt medveten om att en inte kan ha alltför höga krav när en inte betalar mer än vi gjorde. Jag är dessutom ganska säker på att det var ett klokt köp men den är v.e.r.k.l.i.g.e.n. ful. Googla Mitsubishi Lancer kombi -06 så får du se själv.

I övrigt har dagen ägnats åt veckohandling, tvätt, träning, matlagning och ovanligt nog någon timmes jobb här hemma. Det ligger lite i sakens natur att mitt jobb inte kan skötas hemifrån. Idag var dock ett undantag. Imorgon ska jag hålla en kort utbildning för några av kollegorna och eftersom det varit ganska körigt på jobbet de senaste veckorna så har jag inte hunnit förbereda den. Därför satte jag mig en stund här hemma och knåpade ihop en plan.

Jag hoppas att jag kommer kunna förmedla det jag vill imorgon. I ärlighetens namn så är jag faktiskt en liten smula nervös. Jag vet att jag kan det jag ska prata om, men att ställa sig framför kollegor – varav några har jobbat sedan innan jag ens var född – och försöka lära dem saker är faktiskt inte det allra lättaste..

sömn & fokus-februari

Som bekant så har jag jobbat i princip bara dagtid sedan i augusti, med undantag för någon enstaka kväll i veckan.

Nu var det äntligen dags för variation. Jag jobbade natten som gick och ska jobba nu inatt också. Var väldigt nöjd över dessa två pass, men det har trasslat med sömnen av olika anledningar. Igår var jag tvungen att gå upp tidigt och skjutsa Lillgumman till skolan. Försökte “sova på” lite frampå kvällskvisten, men lyckades inte riktigt somna till ordentligt. Det i kombination med att det var oerhört lugnt på jobbet gjorde att natten kändes väldigt lång.

Idag behövde jag inte köra Lillgumman till skolan, men var ändå tvungen att gå upp efter typ fyra timmars sömn eftersom jag skulle bort. Unnade mig en halvtimmes promenad på hemvägen och njöt i fulla drag av frisk luft, solljus och framförallt av att kunna gå i hyfsat rask takt (och dessutom utan smärta). Ska se till att komma ut och promenera mer nu framöver.

Såhär tio dagar in i fokus-februari har jag gjort en liten avstämning mot planen/målen.

Träningsmässigt ligger jag bra till med antalet träningspass och att jag sköter rehaben. Jag ligger något efter med antalet MammaMage-pass, men kommer kunna komma ifatt – och jag har redan klarat av de två målen gällande chins och bänkpress.

Kostmässigt så rullar det på riktigt bra. Jag håller ner mängden kolhydrater, jag har inte ätit något godis eller någon glass och jag har hittills “förbrukat” två av mina fyra fridagar. Det jag verkligen behöver skärpa mig med är att dricka mer vatten.

På det stora hela så tycker jag alltså att fokus-februari rullar på ungefär som planerat och för det ger jag mig själv en klapp på axeln.